Day one
En liten pojke går med sin pappa på stranden, havet har föst in flera hundratals snäckhus på stranden och pojken börjar försöka rädda så många som möjligt. Han kastar i så många han kan och när pappan vänder sig om och säger till sin son " Men lill killen du kan inte rädda alla, sluta nu det kommer inte göra någon skillnad" -" Nej, svarar pojken och öppnar sin lilla hand fylld av snäckor men det gör skillnad för dem här". MItt första besök på stadsmissionen efter jobbet i onsdags gav just den känslan. Mannen som är ansvarig för avdelningen där jag kommer att vara behjälplig berättar svårigheter som är omöjliga att greppa. Inte bara på individnivå utan problem som vårt hjälpsystem genomsyras av i Sverige. Det är så komplexa problem. Men nu har min resa som volontär börjat och jag får fjärilar i magen som fyller energi i hela kroppen. Går därifrån med lättare fötter och ett varmare hjärta. Två timmar i veckan skall jag hjälpa kvinnor med svenska språket. Snacka kan jag ju i allafall och lite göteborska är väl aldrig fel att sälja vidare ;))
Har en seghet i kroppen som är lite störig, halsont som inte släpper och en huvudvärk som molar. Legat där i bakgrunden och stört vardagen en vecka nu. Men jag är sjukt duktig på att vila mig så det går väl över lagom till kommande Orlando resa 23/4... som jag läääängtar efter sooooool. Så nu har ni update på fysisk hälsa med. Retar skiten ur mig att jag inte orkar löpträna.
Fast kärleken frodas, dagar blir till månader och förälskelsen håller i sig stadigt. Upptäcker nya saker med mig själv för var dag som jag växer och förstår i det vilka behov jag behöver få tillfredställda av en partner. Jag har aldrig tidigare förstått vissa saker som jag förstår idag. Det är sann lycka att få vara i en relation där kropp , sinne och själ möts på det här viset och jag vårdar det ömt varenda dag.
