How IS life ?

Den som på BB programerade in ngt sorts överanalytiskt forum i min hjärna...kanske vänligen kan höra av sig för återställning igen ? Så jäkla trött på att hela tiden försöka hitta en undermening i allt. Det skall bara vara. Punkt. Jag kan tydligen inte driva runt i livet och enbart vara fat & happy. Ifrågasättandet tar aldrig slut och nöjdhetsfaktorn verkar hela tiden bli högre och strävan efter perfektion omöjlig att nå. I livet JUST nu har hon minst 10 bra anledningar att må RIKTIGT bra. Veckan som gått tex.. har varit späckad med bästa innehållet. Ok barnfri vecka och det vet vi alla skilda föräldrar att det är EN skam att erkänna att just den veckan varit bra. MEN Iallafall en riktigt bra vecka kryddad av kärlek, närhet, vänskap, kul jobb och nu en helg med två dagars löpning vid havet. Alltså världsklass. MEN fröken Malmsten mår ändå inte riktigt hundra och kan banne mig inte sätta fingret på vad det är. Kroppen agerar motvalls på alla plan och irritationen över det är inte nådig. €(/"#=&/(%&Q#(=&Q€(=€#&Q/€%#%€)# grrrrrrrrrr. JÄKLAR i min lilla låda vad jag blir frustrerad när jag inte kan kontrollera HUR JAG SKALL & VILL MÅ. Rätt övertygad om att jag är ansvarig och att lång period bakåt utan motion, konstiga sovtimmar, jäkligt udda kostcirkel.. har gjort sitt. Livet är komplext. 
 
Min insikt säger mig att jag behöver rutiner. Att jag behöver träna flera gånger i veckan. Att jag måste sluta slå på mig själv och vara konsekvent på ovan punkter. Har inte råd att frångå dessa punkter. Har jag märkt...
 
Härlig bokklubb, supernice middag på Toso, Fika med vackra Sofia och varje natt tillsammans med min Älskling. Imorgon kommer tjejerna ♥♥♥.
 
Boken..
 
Bokklubb hemma hos moi. Jag och Kicki. 
 
Firande av Malin på Toso <3 
 
 
 
Löpning ner till magiska Killingholmen.