Confessions-Netflix
Jag tittar på sjukt mycket dokumentärer. Mitt största intresse är kriminologi. Kan inte sluta fascineras av rättvisan samt mängden orättvisor det finns i världen . Finner det oerhört intressant att se authentiska förhör där vissa metoder inom rättsväsendet använts för att pressa fram erkännanden. Det finns trådar i dessa avsnitt som visar på att dessa människor kan vara oskyldigt dömda. Men samtidigt så tänker jag,,, hur många timmar och hur mkt manipulations skulle krävas för att få mig att erkänna ett mord jag inte begått. Men faktum kvarstår att dessa människor inte på långa vägar har ett liv som ens lite påminner om mitt. De blir handplockade ur samhällen där man saknar en misstänkt och dem blir det just pga bristande kunskap och alldeles för naiv inställning till polisen. Sitter för många oskyldiga bakom lås och bom i det landet. Och här, ja här springer alldeles för många skyldiga på utsidan och dem som faktiskt hamnar bakom lås och bom skyldiga ..dem får privilegium som liknar en förskola. Suck.
Fascineras också av människor i verkliga livet. Dvs i min vardag och var nyligen igenom en tråd av samtal som verkligen fick mig att tänka manligt och kvinnligt. Vilket inte är ofta. Jag försöker verkligen att så mkt det går inte tänka på genus och se människan för dess egenskaper och inte efter deras kön. MEN så ibland så ger sig grottmannen till känna och när han slår på bröstet skvätter svätten vida runt om. I dem lägena så inser jag hur förbannat korkad jag är. Och hur lätt manipulerad jag är i all ödmjukhet jag skall bära med mig genom livet. Nåväl, får borsta bort lite av det rosa stoftet på näsan och lägga på ett kol istället. Går ju banne mig inte i affärsvärlden och tro att kärlek räddar oss alla. PUIH.
Fantastisk september promenad på lunchen idag. Drog ett varv runt vår vackra ö Amundön. Ljuset nu innan mörkret faller, är så speciellt. OCh så vackert och gör mig så lugn. Och så lycklig. Och nu är det helg. Och en delvis småbarns ledig sån <3 Nu fin firre serverad av min älskling.
