Professor i Ödmjukhet.
Åh säger jag , vad vackert det är med ödmjuka,varsamma och verkliga människor. Fick förmånen igår att gå på koncert i Göteborgs vackra stadsteater. Wheeping Willows har jag tyvärr ägnat lite för lite uppmärksamhet, och först efter sångaren Magnus Carlssons ( för mig då okänd) närvaro i programmet "så mycket bättre" blev de en grupp att recognisera. Han har troligen den bästa sångrösten i SVERIGE I vart fall live. Koncerten igår var ackustisk och så otroligt intim. På alla sätt. Från första rad, dvs 2-3 meter från ensemblen på två, satt jag och min mamma under 2,5 h och njöt av varje sekund. Jag fick en ersättsbiljett från mammas vän som blev sjuk och hade verkligen inga förväntningar och lämnade koncerten igår aningen klokare och mjukare igen. Livet är fantastiskt när det ger input av det slaget.
Att vara arg, eller ledsen eller inte må väl, är något vi alla på så många sätt måste gå igenom i livet. Vi förlorar nära och kära, på olika sätt. Genom döden, genom konflikter, genom brustna hjärtan och genom ibland oförklarliga anledningar. Genom de erfarenheterna kan vi välja att ta lärdom eller inte. Vi kan välja att leva genom vår smärta eller med den. Oavsett så blir livet aldrig sig likt, men måste ändå fortlöpa. Tyvärr så har några av mina stora sorger varit dem som förändrat mig mest. Jag är högst medveten om min innan ibland rätt så oförstående och oempatiska person. Skall man då vara glad att man förlorat ? Nej ,men i vart fall anamma den inre resan man tvingats att göra och utvecklas med den. Jag tänker högeffektivt på sådana saker när jag har en artist på scenen som genom varje andetag viskade sin trygghet, kärlek och tacksamhet. Den auran vill jag också utstråla. Även om det inte är möjligt varje dag, så är det mitt mission.
Att vara arg, suger. Att vara arg på småpik suger mer, att vara butter och småsint suger FETT. Det syns, smittar av sig och stjäl onödig energi, främst från en själv. Jag har såna dagar, tro mig, Är arg på bilister, människor som ljuger, människor som bara tänker på sig själva osv. Mänsklighetens kostym ser ut sån, men om vi bara kan skärpa oss lite varje dag. Så blir allting lite bättre. Tack Magnus Carlsson från Weeping Willows för fantastisk underhållning med hjärta och själ. Tack Carina för att du blev sjuk ;) Och tack mamma för att jag fick dela din idol.
